Nothing really matter, does it?

Well, that was an unplesant night.

Efter att sett klart på Pianot, stängde jag av tv, dator, borstade tänderna och hade släckt lampan halv 1 ungefär. Alltså ganska tidigt för att vara jag. Men tror du att min hjärna ville sova då?
Nej! Självklart inte. Utan istället låg jag där och vred mig, grävde ner mig i min meningslöshet och ältade i hur fel jag är, alltid varit och alltid kommer vara. Jippie!
Precis vad jag behövde, verkligen...

Framåt 3, halv 4 tiden somnade jag i alla fall. Tack Celine Dion för din underbara stämma <3 Hade jag bara sluppit alla skumma drömmar om choklad/kolasås och algvatten hade det varit ännu underbarare, då hade jag ju faktiskt fått sova på riktigt. Vid halv 8 ungefär vaknade jag (and that sucks), kunde inte somna om.

Måste man inte bara älska sånna nätter?

Kommentarer
Postat av: Sam

Det är sånt man har lååånga fantasyböcker för.

2008-08-18 @ 23:12:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0