Förändring

Det sker mycket förändring just nu.
Och det går för fort, jag hinner inte med. Det är som att springa efter bussen och inse att man aldrig kommer komma ikapp den. Eller att den vas som är min kropp krossas gång på gång och jag hinner aldrig riktigt samla ihop keramikskärvorna innan nästa slag faller.
Förr tyckte jag alltid att förändring var till det bättre, nu vet jag inte längre. Inte alls.

jag saknar mig själv


Sanning och lögn flyter ihop, och glassplittret färgar marken röd av blod.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0