...

Loving the present, but still missing the past with all that I let go of.
I can't keep the strings un-tangled.
Just don't know where to go.

Can't stand lonely nights. Not at all.

Harry Potter och Halvblodsprinsen

Jag antar att hela konceptet Harry Potter-film borde få mig att fly till en annan del av jorden. Fort som satan. För jag blir alltid så galet besviken på den dåliga manusförfattaren, som gång på gång manipulerar en av de bästa bokupplevelser jag någonsin stött på och gör den till något.. Helt annat.

Men för en gångs skull är jag inte helt besviken. De hade trots allt lyckats få med det essentiella i historien. Och de fick fram det på ett bra sätt. Jag kunde verkligen KÄNNA med filmen. Det brukar jag inte göra. Kände ett hopp i hjärtat när Harry och Ginny stod framför varandra och bara tittade på varandra. Ett stygn av medlidande då Harry och Hermione satt och diskuterade olycklig kärlek, med ett gäng fåglar över huvudet. Ett litet glädjeskutt när Ron äntligen fick sin första kyss av Lavender Brown. En tår när Dumbledore föll och trollstavarna lyftes för att hedra honom. Det borde ha gjort det till en riktigt, RIKTIGT bra filmupplevelse. Och kanske delvis blev det så.
Dock, med grundhistorien i bakhuvudet, så gjordes en del stora blundrar.
1. När filmen börjar befinner sig Harry på en MUGGLARtågstation, på ett litet café, där han stöter på en mugglartjej. Som att "riktiga" Harry skulle vara så oförstiktig.
2. Dumbledore frågar ut Harry om en påstådd romans med Hermione, som att Dumbledore skulle lägga sig i Harrys kärleksliv överhuvudtaget. Hur tänkte de då?
3. En stor strid i mitten av filmen, som absolut inte existerar i boken. Kanske för att lägga till mer action i handlingen, men har de läst bok 7? Det som förstördes där är viktigt i nästkommande bok. Idioter.

Inte helt positiv, men inte heller helt negativ antar jag. Den hade ju sina goda stunder. Och många goda skratt. Dom lyckas bara förändra historien lite för mycket. Misslyckas med den riktiga historien alltså. Fail.

Sol

Välkommen tillbaka solsken. Välkommen tillbaka blåa himmel.
Välkommen tillbaka livet.

Vad gör jag här inne egentligen? Inget alls. Min tavla väntar på mig där ute. Jag är ganska nöjd. Faktiskt. För en gångs skull.
Inte perfekt, men okej.

HALT!

Här får ingen passera...

Ett tomt hus. En plåt med chokladrutor. Ett paket krossad choklad-glass och massor av saft.
Börja kvällen med fin blues och PeterLudwigz falska toner. Underbart!

Vi skulle få leva här.

Sjunga med i Ebba Grön och söka inspiration. Kreativitet. Och äta god kaka.
Fy tusan vilken god kaka. Idag känns bra. En till bra dag. Många bra dagar. I sträck. Det är inte vanligt.
Lyckligt är det.


Kärlek é stark...

RSS 2.0