Twilight - Besvikelsen



Igår såg jag filmatiseringen av en av de bästa böcker jag någonsin läst, Twilight.
Och jag blev så besviken.

The Plot, som de flesta numera känner till, handlar om att lilla Bella Swan åker för att bo hos sin far i regniga Forks. Där träffar hon Edward och han är vampyr. Kort och gott.

Boken är riktigt grymt välskriven, fantastiskt målande och så känslosam så att man skrattar och gråter med den. Visst har filmen en del av känslan, men fokus ligger hela tiden på Bella och Edward och deras konstiga kärlek. Ingen av de små "bi-historierna" som gör att det blir mer fylligt och intressant är med utan tas bort helt. FILMINGEN var konstig, färgerna var spännande med starka kontraster och mycket grått, men det verkade som om de inte trodde att publiken själv kunde förstå var man skulle vända blicken så skärpan var ENBART på det man skulle fokusera på och resten var bara ett suddigt brus. Det störde mig jättemycket.
Under tiden både skrattade och suckade jag av "kärlek" eftersom filmen trots allt väcker känslor, men så fort eftertexterna började rulla kände jag besvikelsen fylla hela mig. Alla de scener man väntat på var helt borta, de hade (trots den helt onödiga 15-års gränsen) gjort filmen helt mesig och "oblodig". Vampyrerna såg ut som vilka som helst, blekheten var knappt märkbar och svarta ringar under ögon fick man fantisera fram.

Sammanfattat kan jag säga att filmen har sin charm, men det saknas mycket och det blir ganska tråkigt ibland. Det faktum att bara 2 av de många romantiska kyssarna är med och de mest romantiska scenerna tas bort helt gör att filmen mister ganska mycket av det som boken hade. Men 3 av 5 var den nog värd, kanske.

Men besviken är jag ändå!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Du är väl inte förvånad? >_>

2008-11-22 @ 16:37:21
URL: http://koockaburra101.blogg.se/
Postat av: Sam

Sen när utvecklar filmatiseringar bikaraktärer... Tänk Harry Potter liksom.

2008-11-22 @ 17:14:59
Postat av: sphlink

ÅH NEJ, innehöll inte filmen 437859579 romantiska, underbara kyssar?!?!

Fyfan, säger jag.

Enbart detta, intet annat.

Fy fan.

2008-11-23 @ 11:53:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0